DEN SIBIRISKA TIGERN

BLI TIGER - FADDER : (WWF) http://www.wwf.se/insamlingsportal/show.php?id=1279409

SNART UTROTAD

OM TIGERN

Om tigern

Tigern är den största medlemmen i kattfamiljen. Den lever och jagar ensam, främst större hovdjur, men även vildsvin, apor och andra djur. Tigern rör sig över enormt stora områden, Hanarna rör sig över ett större område än honorna och ett tigerrevir i exempelvis Indien kan uppgå till runt 60 kvadratkilometer för hanarna och 25 kvadratkilometer för honorna. I områden med lägre bytestäthet, som till exempel Sibirien, kan ett tigerrevir vara upp till 1 000 kvadratkilometer. Den jagar på natten och vilar på dagen. 

Honan föder 1-3 mycket små blinda och hjälplösa ungar som hålls väl gömda tills de vid sex månaders ålder börjar jaga tillsammans med mamman. Ungarna lämnas för gott vid två års ålder och den egna kampen för överlevnad startar.

Bara tigern har tillgång till vatten och föda samt skydd för sig själv och sina ungar trivs den i mycket olika naturtyper och klimat. Den kan leva i Sibiriens kalla barrskogar, i norra Kinas ekskogar eller i Sydostasiens monsun-, bambu-, mangrove- och regnskogar. 

FAKTA

Sibirisk Tiger (Amurtiger)

     Panthera tigris altaica

 

Sibirisk tiger eller Amurtiger, som vi idag har börjat kalla den, lever i Kina, Nordkorea och Ryssland. Den håller mest till i områdena mellan Amurfloden och västra Stillahavskusten. Den sibiriska tigern är den största av alla kattdjur och den nordligast levande tigerunderarten. Alla tigerunderarter är idag utrotningshotade på grund av oss människor och tre av åtta underarter har redan försvunnit från vår planet. Dessa hade namnen balitiger, kaspisk tiger och javatiger. Man hann med att dokumentera underarterna, eftersom alla tre dog ut under 1900-talet. Trots att amurtigrarna är hotade finns det hopp att de får leva vidare om vi bara kan hitta hållbara lösningar för både tiger och människa.

Den sibiriska tigern är ett solitärt djur, det vill säga att den lever ensam under största delen av året, men den är inte en enstöring som de flesta tror. Forskning visar att tigrar i samma område faktiskt har kontakt med varandra även när det inte är parningstid. Detta gör att vi i djurparker kan hålla tigrar i flockar under förutsättning att de får tillräckligt med mat. I det vilda har de

vildsvin och kronhjort som favoritföda, men de jagar även andra byten. Den sibiriska tigern jagar helst inte i öppna marker utan håller till i ganska tät vegetation. Redan under den sena eftermiddagen startar tigern sin jakt och kan hålla på hela natten. Tigern smyger sig på bytet och attackerar det bakifrån eller från sidan för att överraska och få djuret ur balans. Då får tigern det lättare att fälla djuret. När det sedan gryr passar tigern på att vila. Den sibiriska tigern behöver stora områden, så kallade revir, för att kunna hitta tillräckligt med mat. Honornas revir brukar mäta ca 100-400 km2, medan hanarna har revir på 800-1000 km2. Hanens revir brukar överlappa flera honors (3-4 st), men aldrig en annan hanes. Honorna delar inte heller revir. Under säsongerna följer tigern bytesdjuren i reviret över stora områden. Under en natt kan de täcka hela sitt revir för att hitta föda. Tigern dricker ofta under en måltid och släpar därför för det mesta sitt byte till ett gömställe nära vatten. Tigrar är usla klättrare, men älskar vatten och är utmärkta simmare.

 

 

Utbredningsområde

 

Den sibiriska tigern har sitt territorium i ett unikt skogsområde mellan Amurfloden och Stillahavskusten i östra Ryssland, i Amur-Ussuriregionen för att vara mer exakt. Det finns även en liten population av sibiriska tigrar i norra Kina och Nordkorea. På sommaren är skogen tät

och svårframkomlig med olika typer av vegetation, både löv- och barrträd.

På vintern är skogen kall och ett tjockt snötäcke täcker marken. En stor del av terrängen är bergig och ojämn, men idag är det inga problem för tjuvjägare att ta sig fram. Området korsas av nybyggda vägar och små byar. Bergen i området är drygt 2000 meter höga. Textruta: Den sibiriska tigerns utbredningsområde är markerat med rött

 

 

Utseende

 

Det som främst skiljer den sibiriska tigern från sina artfränder bengalisk, indokinesisk, sumatra- och sydkinesisk tiger är att den har ett tjockt lager av underhudsfett för att klara av den stränga vinterkylan i Ryssland. Deras tassar är även större och de fungerar som snöskor när snön kommer. Pälsen har långa hår och är ljusare än deras släktingar. Den är gulaktig med röda inslag. Honan är ofta mörkare tecknad än hanen. Ränderna är inte helt svarta utan de lutar mer åt det bruna hållet och sitter dessutom bredare isär. Tigern har vitt bröst och mage, och tjock vit päls runt nacken.

 

 

Fortplantning

 

Tigerhonan blir könsmogen vid 3 års ålder, men brukar inte få sin första kull förrän hon är 4 år gammal. Hon går dräktig i 3,5 månader innan hon föder en kull på mellan 2-4 små tigerungar. Ungarna är blinda och hjälplösa när de föds precis som en vanlig huskatt. De första månaderna håller mamman dem väl gömda antingen i en grotta eller i tätt buskage. Ungarna diar tills de är fem månader gamla, men börjar äta kött redan vid sex veckors ålder. När de har blivit sex månader gamla börjar de att följa med sin mamma när hon ska ut och jaga. Detta gör att hon lär ungarna hur de ska hitta mat och vatten på egen hand när det är dags för dem att hitta egna revir. Det är jätteviktigt, eftersom ungarna annars inte kommer att klara sig i det vilda. Ungarna stannar med sin mamma i 18 månader till 2 år innan de ger sig av för att söka sig ett eget revir. De yngre honorna brukar försöka att hålla sig i närheten av sin mammas revir. Hanarna däremot söker sig oftast längre bort för att hitta ett lämpligt område. Detta beror nog på att de vill undvika inavel och därför söker efter ett område med honor som har ett annat släktband. Parningstiden brukar begränsas till vintermånaderna.

 

 

Hot

Den sibiriska tigern hotas av:

 

 Tjuvjakt, för den vackra pälsens skull och för illegal handel med tigerdelar inom den traditionella asiatiska medicinen

 Illegal handel som inte koncentrerar sig på den asiatiska marknaden

 Människor som känner sig hotade av dem

 Att deras naturliga livsmiljö krymper och förstörs på grund av skogsskövling som leder till att de får mindre revir

 Befolkningsökning som också bidrar till att tigrarnas livsutrymme krymper

 Tjuvjakt på tigerns huvudsakliga föda gör att inte finns tillräckligt med mat för den

 

En av orsakerna till att tigern kan ge sig på tamboskap är just att deras bytesdjur skjuts av människan. För att inte svälta ihjäl kan den bli tvungen att söka sig till människors närhet och när den gör det så skjuts den.

 

 

Åtgärder för att minska hotet

För att minska hotet gör man följande:

 

 Kämpar för att stoppa tjuvjakten

 Arbetar för att förhindra den illegala handeln

 Pratar med företrädare för den traditionella asiatiska medicinen för att hitta andra alternativ

 Arbetar med att skydda tigrarnas skogar och knyta ihop dem med hjälp av skogskorridorer

 Samarbetar med lokal befolkningen för att hitta långvariga lösningar på problemen som konflikten med tigern skapar

 

 

Diskussion av den sibiriska tigerns situation idag

 

Den sibiriska tigern, precis som de andra tigrarna, befinner sig i en mycket besvärlig och akut situation. Konflikten mellan människor och tiger är hela tiden närvarande precis som det är med de flesta större rovdjur idag. Man lägger ner mycket energi, arbete och pengar för att hitta lösningar och kompromisser som gör att man förhoppningsvis kan rädda den sibiriska tigern. Det finns idag bara runt 500 individer kvar av arten. Tre av åtta underarter har redan försvunnit från vår planet: balitigern, den kaspiska tigern och javatigern, och det hände under 1900-talet. Det finns bara runt 4000-5000 tigrar kvar i hela världen idag, men så här har det inte alltid sett ut. På 1900-talet fanns det över 100 000 tigrar på jordklotet. Under 1900-talet försvann många tigrar på grund av den nöjesjakt, eller storviltsjakt som det egentligen heter, som bedrevs av människor i den högre klassen. Det ansågs vara ett lysande exempel på människans överlägsenhet över detta livsfarliga rovdjur om man lyckades döda ett exemplar. Den sibiriska tigern hade mindre än 50 individer kvar när man bestämde sig för att freda arten. Efter det ökade antalet individer till dagens 500, men man anser att 700 sibiriska tigrar skulle kunna leva utan problem i områdena i östra Ryssland. Något som också är intressant är att tigrarna i Ryssland konkurrerar med vargar om de begränsade bytesdjuren. Man har sett att när tigrarna blev färre blev vargarna fler. När nu tigrarna blir fler håller de på att rätta till balansen, eftersom vargarna får tuffare konkurrens igen om födan.

 

 

Organisationer/Åtgärdsprogram

 

För att hjälpa tigrarna har organisationer bildats och åtgärdsprogram har skapats. Åtgärdsprogram är en form av skriftlig plan som man sedan sätter i verket för att hjälpa en djurart eller växtart eller för att rädda ett område från bebyggelse och så vidare. Programmen ser olika ut beroende på vilket mål man vill ha och vad man vill rädda. Här nedanför har jag listat upp några av alla de organisationer som samarbetar mot samma mål, att bevara alla underarter av tigern som idag finns kvar på vår jord.

 

 Conserving Tigers in the Wild: A WWF Framework Strategy for Action 2002-2010

 TRAFFIC

 Global Tiger Forum (GTF)

 The Tiger Emergency Fund (TEF)

 Tillhör EEP-arterna. EEP står för European Endangered species Program

 Amur Leopard and Tiger Alliance, ALTA

 Save the Tiger Fund, STF

 

 

Conserving Tigers in the Wild är en ny strategi- och aktionsplan för att bevara tigern. Här har man sett ut sju tigerområden där chansen för att långsiktigt bevara tigern är bäst. I varje område har WWF som mål att etablera och sköta om tigrarna. De jobbar för att minska jakten på tigern och dess byten, få bort handeln med produkter som är gjorda på tigerdelar och att uppmuntra lokalbefolkningen till att vilja bevara och ge arten det utrymme som den behöver. Skogen är väldigt viktig för arten. Därför jobbar WWF även med att bevara skogen.

 

TRAFFIC är ett internationellt nätverk som grundades för att motverka och kartlägga all handel och olaglig import av alla hotade djur och växtarter. De vill inte att djur och växter ska försvinna på grund av handeln. WWF arbetar tillsammans med TRAFFIC för att hitta alternativ och minska handeln med tigerdelar för medicinskt syfte. De arbetar även med att försöka förbjuda import och försäljning av dessa mediciner i Nordamerika.

 

GTF här har WWF också en fot med i spelet. De hade en aktiv roll när denna regionala överenskommelse kom till stånd. 11 av de 14 länder där det fortfarande finns tiger är med i det här samarbetet, men bara fem har godkänt planen än så länge. Forumets mål är att stoppa den illegala handeln med tigerdelar och att öka antalet skyddade områden för tigrarna. De satsar även resurser på utbildning, upplysning och forskning.

 

TEF bildades 1998 genom ett samarbete mellan WWF och IUCN. Deras huvudsyfte är att kunna ge bidrag till akuta tigerprojekt. Under de två första åren har TEF gett bidrag till tigerprojekt i bl.a. Ryssland och Indien.

 

EEP är ett internationellt uppfödningsprogram som innebär att man för stambok över arterna för att se till att man bibehåller en stor genetisk variation. Allt leds med hjälp av anvisningarna ifrån en artkoordinator.

 

ALTA är en paraplyorganisation för dem som deltar i skyddet av den sibiriska tigern och amurleoparden. ALTA:s skyddspatruller bevakar kattrovdjurens levnadsområden samt motarbetar illegal jakt och skogsbränder. I områdets skolor undervisar man i miljöfostran och boskapsägarna får ersättning för rovdjursskador orsakade av de här kattdjuren.

 

STF är en organisation som startades 1995 genom ett samarbete mellan ExxonMobil Foundation och National Fish and Wildlife Foundation. De koncentrerar sig på att bevara tigern globalt. De inriktar sig på följande punkter:

 

 Vetenskaplig forskning av tigerns ekologi och övervakning av antalet tigrar för att kunna förbättra vår förståelse för tigrarnas behov

 Utbildning och aktiviteter för att bygga upp ett stöd ifrån allmänheten för att bevara arten

 Anti-tjuvjägarpatrull för att förstärka lagarna som ska skydda det vilda djurlivet

 Ledarskapsträning för att få fram personer med bra kunskaper för att kunna leda arbetet för bevarandet av arterna

 Att bekämpa och minska handeln med tigerprodukter

 Att restaurera tigrarnas revir och sätta upp nya

 Långvariga utvecklingsprojekt för att förbättra människors livsvillkor som lever där det finns mycket tigrar

 Uppfödningsprogram för tigrar i fångenskap för att försäkra sig om att en livskraftig stam med en bred genetisk variation finns för alla tigerunderarter som lever i fångenskap

 Att minska konflikten mellan tigrar och människor

 

 

VAD KAN JAG GÖRA?

 

Vi människor som inte är helt insatta i tigrarnas situation, men ändå vill hjälpa till att bevara arten, kan faktiskt göra mycket för att hjälpa till. Man kan stödja olika organisationer som till exempel WWF m.fl. genom att donera pengar till deras projekt för att bevara tigern. Tycker man att de jobbar på ett felaktigt sätt kan man kontakta dem genom e-mail eller telefon för att framföra åsikterna man haroch man ska alltid framföra sina åsikter. Man ska även vara uppmärksam på vad man handlar i butiken. Misstänker man att det finns delar av riktig tiger i produkten ska man inte köpa den. Att läsa på om man vill veta exakt vad som försiggår är en jättebra sak man kan göra och just du som läser detta kan ju få den idén som kan lösa många av tvisterna som finns mellan tiger och människa. Allt är värt att försöka för att vi ska kunna leva i harmoni med alla tigerarter och inte bara den sibiriska tigern.

 

 

Tigern - en best att frukta eller en art att beundra?

 

Varför är tigern så viktig att bevara om den nu leder till en sådan konflikt med oss människor? Skulle det inte vara bättre om tigrarna bara försvann? Det hade ju underlättat allting, eller……?

 

Den sibiriska tigern är högst upp i näringskedjan i Rysslands skogar och har ingen riktig fiende förutom oss människor. Om tigern hade försvunnit som så många vill hade istället vargarna tagit över och en vargkonflikt hade uppstått precis som den vi har i Sverige. Det är jag alldeles säker på. Vargarna är också stora rovdjur och de tar samma byte som tigern. De tar sig också in i hagarna och river tamboskapen för att skaffa sig mat om de inte kan hitta föda på något annat sätt. Det är precis det som tigern gör idag. Vi måste lära oss att leva tillsammans. Vi måste hitta en balans, annars gör moder natur det åt oss och det blir inte till det bättre. Det tar tid innan naturen har hittat en ny balans. Sedan finns det andra viktiga orsaker till att man vill bevara tigrarna. Den fungerar som en paraply-art. Genom att rädda den sibiriska tigern från utrotning måste vi även bevara deras livsmiljö och bytesdjur. I skogen finns ett antal växt- och djurarter som vi behöver för att bevara den biologiska mångfalden. Ju fler arter som finns desto större mångfald får vi. Så enkelt är det!

 

Tigern är även en symbol för mod och styrka runt om i hela världen. Genom historien har tigern inspirerat många kulturer, även Kinas. I Kina tillägnar man vart tolfte år till detta majestätiska djur. Alla har vi rätt att vistas på den här planeten och det är dags för oss nu att visa att det faktiskt är så.

 

 

 

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

10.05 | 20:28

De nada... Men bara för det så lade jag till en bild från Parque del Oeste !

...
10.05 | 19:42

Tack Mats för att du får mig att längta till Madrid.

...
04.09 | 13:58

Ja ett retroaktivt förbud,med böter skulle kunna svida i en stor del av nuvarande medelklassens plånböcker...

...
04.09 | 06:04

Somliga av oss aldrig blivit till.
Min mormors far blev en auktionsvara som 6 åring. När han var elva fick han gå tre veckor i skola, vid 13 konfirmera sig.

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS